Undervisning med Daniel Ernvik, 299 avsnitt

Judas älskade Jesus. Men hans trohet kom på skam när han förrådde sin Mästare. Judas ångrade sig, men ändå gick han förlorad för evigheten. Petrus älskade också Jesus. Men även hans trohet kom på skam när också förrådde Jesus. Petrus ångrade sig precis som Judas, men han blev frälst och räddad för evigheten. Två liknande situationer men med diametralt olika resultat.

De här verserna kommer från ett avsnitt där det verkligen ställdes på sin spets i frågan om vem Jesus är. Överallt där han gick fram skapades reaktioner, men i Johannes sjätte kapitel är det kanske skarpare än på något annat ställe, för orden Jesus talade skapade en oerhört kraftfull reaktion.

För två veckor sedan var temat att Jesus är den gode herden. Förra söndagen hade söndagsskolan samma tema, och idag landar vi i kyrkoårets tema som på sätt och vis berör den här saken. Temat är Kampen mot ondskan och en av herdens upgifter är ju just att beskydda fåren från faror. Luk 11:14-23

Gud älskar alla människor oavsett... Vi kan aldrig förtjäna hans kärlek. Samtidigt är synden det stora problemet. Inte för att bli älskad, men för att få gemenskap med Gud. Därför kom Jesus - för att ge oss möjlighet till gemenskap med Gud. Men då behöver vi omvända oss och gå in genom rätt dörr. Jesus är den dörren. Joh 10:9-11

Den brustna relationen mellan människan och Gud upprättas i Jesus. Vad Noa profeterat om över sina söner fullbordas i Jesus Kristus. Vad lagen vittnat om med sina påbud blir fört till sin fullkomning i Jesus Kristus. Vad profeterna burit fram med kraft uppenbaras i Jesus Kristus. Hela sitt liv levde han driven av en obetvinglig kärlek till oss människor. I allt levde han i enlighet med Guds vilja och låter därför Gud bevisa sin kärlek till oss i hans död på korset. Joh 12:20-28

Den tredje predikan i serien Gripen av Jesus fortsätter att röra vid inspirerande exempel på människor, vars liv har kommit att få stor betydelse genom den öppenhet för Jesus som funnits. Och utgångspunkten ligger inte i att vi tar initiativet till att söka Jesus, utan i att han redan kommit och friköt oss. Fil 3:12

En fortsättning av föregående predikan som handlade om att ge sitt liv till Jesus samtidigt som man är viss om sitt barnaskap hos Gud. Den här predikan tar upp frågan om att vara en tjänare i Guds rike trots ofullkomlighet och brist. Gud ser till våra hjärtan, inte till våra förmågor. Fil 4:13

Det grekiska ordet som man har översatt med gripen betyder att gripa för att äga som sitt eget. Det går att se på åt två håll: Dels att Jesus fått gripa mig så att jag blivit hans egendom, att han friköpt mig, men också just vissheten om denna nya verklighet. Att det går så djupt in i mitt hjärta att jag verkligen är Jesu barn, att det blir som en del av min personlighet. Inte bara en bekännelse att jag tror på Jesus. Utan en djup vetskap om att jag också är hans.

När vi förstår vad Gud gjort för oss genom att själv gå in i striden för vår skull, har vi all anledning att känna en stor tacksamhet. Där får vi också hämta inspiration från alla de män och kvinnor som gått före - de som betalat ett högt pris därför att de vetat att det yttersta målet inte är att förverkliga sig här och nu, utan att vi alla är på väg mot en evighet - inspiration från de som fullt ut levt i vetskapen att Jesus är med oss alla dagar till tidens slut.