Henrik Wenell predikar.SÅÅ ÄLSKADE GUD VÄRLDEN
Att följa Jesus på vandringen till Jerusalem är att steg för steg upptäcka djupet i Guds kärlek som omsluter världen och att förundras över kraften i den kärlek som fick Jesus att ge det yttersta beviset på sin överlåtelse till uppdraget, sitt utgivna liv på korset.
Att följa lärjungarnas vandring från Jerusalem är att steg för steg upptäcka korsets betydelse för deras liv som en pågående erfarenhet av Guds kärlek som upprättade dem och sände dem att älska världen.
Påsktiden 2026 kan evangeliet om Jesus igen påminna oss om hur Jesus bevisade Guds överflödande kärlek till världen och om vikten av att vi tar emot hans kärleksgåva, förvandlas av den och ger den vidare.
Henrik Wenell predikar utifrån Apg 2:38.VEM ÄR HAN?VAD SKA VI GÖRA?Den kanske viktigaste frågan ställs av lärjungarna när de just bevittnat hur en storm stillats (Mark 4:41; Luk 8:25), den ställs av fariseer runt ett matbord när en kvinna fått sina synder förlåtna (Luk 7:49), den ställs av en man som fått sin syn tillbaka (Joh 9:36), den ställs av Jerusalems befolkning i relation till ett storslaget intåg laddat med höga anspråk (Matt 21:10). Den ställs också i vår tid av allt fler som är nyfikna på den Jesus som frågan är kopplad till: Vem är han? Jesus skapar ständigt reaktioner. Både det han gör och de anspråk han gör om sin egen person lämnar lite utrymme för att ställa oss neutrala. Svaret på den viktiga frågan avgör om vi ska förhålla oss till honom som ytterligare en i raden av självutnämnda profeter med grandios självbild eller som Herre och Gud. Under första delen av hösten vill vi i våra gudstjänster adressera frågan vem är han? . Varje gudstjänst t.o.m. september belyser vi en aspekt av vem evangelierna säger att han är. Vi vill också lyfta det enkla vittnesbördet om Jesus kopplat till dessa aspekter så att det inte stannar vid teologiskt fluffiga formuleringar utan landar i det levda livet. I oktober vill vi sedan svara på den naturliga följdfråga som också ställts förut. Den har ställts av överstepräster och fariseer som sett vad Jesus gjort (Joh 11:47), och den har ställts av folk i Jerusalem som lyssnat på Petrus predikan om Jesus på pingstdagen (Apg 2:37): Vad ska vi göra? . Svaret på följdfrågan är olika för dessa grupper eftersom de landar olika rörande vem Jesus är. Vi vill svara på frågan utifrån övertygelsen att Jesus är den han sa sig vara och därför i likhet med Petrus utmana till omvändelse och efterföljelse. Vi vill lyfta fram olika perspektiv på vad efterföljelse kan innebära. Även här vill vi vinnlägga oss om att vara konkreta så att efterföljelsen kan få vara praktisk och begriplig.
Henrik Wenell predikar.FRÅN PÅSK TILL PINGST - 50 DAGAR SOM ÄNDRADE ALLTPåsken och pingsten är högtider i kyrkoåret vars händelser är helt avgörande för den kristna kyrkan, och som vi alltid bör fira med extra emfas. Under april och maj tar vi därför avstamp i kyrkoåret i gudstjänstens predikningar, då de utgör ett gott stöd till detta firande. Inom en tidsram på 50 dagar förändrades världen totalt. Påsken med Jesus död och uppståndelse fullbordas av pingsten då Anden utgjuts, kyrkan föds och påskens konsekvenser kan bli var och ens personliga erfarenhet. Under dagarna mellan påsk och sin himmelsfärd förberedde Jesus sina lärjungar för att leva ut den nya verkligheten.Vi lever i förändringarnas tid. Världsläget är oförutsägbart och vi behöver vara rustade för olika framtidsscenarier. I samhället talas det alltmer om ”prepping” och vi får instruktioner och tips rörande hur vi kan förbereda oss för kris och krig. Har kyrkan och evangeliet något att säga om detta? Merparten av evangelietexterna för kyrkoåret är utdrag ur Jesus avskedstal till lärjungarna, i vilket han preppar lärjungarna för det som ska komma. Utan att falla hän åt alarmism behöver vi, precis som lärjungarna, förberedas för det som kan komma. Vad som än möter oss är vår kallelse att fortsätta vittna om och gestalta Guds rike i världen, istället för att bli panikslagna eller handlingsförlamade av rädsla. Låt oss använda 50 dagars påsktid för Gudsrikes-prepping; från påsk till pingst.
Henrik Wenell predikar.
VÄLKOMMEN TILL GUDS RIKE
Evangelierna handlar om Jesus och därmed också om Guds rike. Genom sitt liv och sin undervisning, sin död och uppståndelse visar Jesus vad gudsriket är. Apostlagärningarna fortsätter berättelsen: med pingsten är det tydligt att Guds rike är här med kraft, genom Anden.
Guds rike är inte bundet till geografi. Riket är där Jesus är kung. Vi har en stående inbjudan att ta emot och bli en del av gudsriket. Men det kan också innebära att vi måste släppa greppet om en del som varit viktigt eller självklart. Och det finns alltid större djup att upptäcka! Det vi tar emot får vi också ge vidare. Världen behöver Guds herravälde, därför lär Jesus sina lärjungar att be ”Låt ditt rike komma”.
Predikotexterna handlar om Jesus och människors möte med honom, som också är ett möte med och en inbjudan till Guds rike. Och vi önskar att förkunnelsen och gudstjänsterna ska gestalta det välkomnandet och den inbjudan som Jesus ger oss.
Henrik Wenell predikar utifrån 1 Thess 2:13.
KÄNNETECKEN
I predikotemat för februari och mars vill vi tala om församlingens kännetecken. Utifrån vår vision ”Ge vidare” vill vi fokusera på sju verb som beskriver den kristna församlingen och som vi önskar ska få känneteckna Filadelfia.
Predikotexterna är hämtade från Paulus första brev till församlingen i Thessaloniki och utifrån det brevet vill vi tala om en församling som älskar, vittnar, lyssnar, hoppas, formas, går och tjänar.
Henrik Wenell predikar utifrån Jes 9:7.
HAN KOMMER
Vi firar advent igen. Vi firar Messias ankomst och påminns om att han kommit till denna värld, att han ständigt kommer till oss och att han ska komma igen. Denna december vill vi *varje söndag* läsa den messianska profetian i Jes 9:1-7 och möta den Jesus som kommer till oss med riket som inte kan skakas. Textens historiska sammanhang är ett mörkt kapitel i israeliternas historia, ”ångest råder”, men profeten förkunnar att det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus! När Jesus föds i Betlehem är det ett annat mörkt kapitel i folkets historia – förtrycket under den romerska makten – men i mörkret sjunger änglarna om frid på jorden. 2023 följer ytterligare ett nytt mörkt kapitel i samma del av världen. Mörker, oroligheter, korrumperad makt och hopplöshet är vida utbrett över världen och är också en del av vardagen här i Sverige. Vår uppgift är att förkunna de goda nyheterna att han kommer med ljus, fred, makt och hopp! December är vårt tillfälle att trotsigt lovsjunga vår och hela världens frälsare och ta emot hans gåvor till oss och världen.
